Den aktiva närvaron av en pappa under barnets uppväxt är fördelaktig för den intellektuella utvecklingen enligt forskarna
Under de första månaderna av livet är mammans närvaro grundläggande för barnets välbefinnande, men detta borde inte leda till att man underskattar fadersfiguren. Pappor kan skapa ett självständigt förhållande till sina barn, helt autonoma och annorlunda än de som etableras med mamman och minst lika viktiga för deras utveckling. När detta förhållande inte är etablerat eller inte fungerar bra, uppfattar barnen det väldigt lätt.
En ny studie har visat sambandet mellan barnets kognitiva utveckling och det sätt på vilket föräldrarna (i detta fall fäderna) interagerar med dem. Det har visat sig att den aktiva närvaron av den manliga figuren redan från barnets första månader har positiva effekter på den intellektuella tillväxten.
via sciencedaily.com
Undersökningen iakttog 128 föräldrar med sina barn på bara 3 månader och filmade dem medan de spenderade tid ihop, mellan lekaktiviteter och enkel fysisk kontakt.
Samma barn, genomgick vid 2 års ålder visuella tester där de var tvungna att känna igen figurer och färger. I de fall där inte bara mamman utan också pappan spelade en viktig roll var resultaten verkligen överraskande. Framgången av testen påverkades inte alls av vilket kön de tillhörde, med nästan identiska resultat hos både pojkar och flickor. Å andra sidan var de barn som fick de lägsta poängen de som inte levde i en så nära relation med sin pappa under den grundläggande tillväxtfasen.
Anledningen till den tidiga utvecklingen hos de barn som fått större uppmärksamhet från sina föräldrar ligger i kommunikationen. Barn med frånvarande mödrar presenterar färre möjligheter att assimilera koderna för verbal och icke-verbal interaktion, vilket saktar ner lärandet. Studien fann också att barn vars föräldrar tog en mer lugn och mindre orolig attityd visade större sociala och språkliga färdigheter, uppmärksamhet och problemlösande egenskaper.
Undersökningen visade sammanfattningsvis ännu en bra anledning till att föräldrarna bör vara mer involverade i barns uppfostran och tillväxt. Förhållandet mellan fäder och barn är viktigt för deras välbefinnande och deras känslomässiga utveckling. Vetenskapliga studier och experiment bekräftar det regelbundet.
